tthisisourlife

så, nu kommer min lilla historia om händelsen på bussen imorse...
den är faktiskt väldigt orolig och hemsk ..


Var strax i bäling då jag trodde jag tappat bort min telefon,
men hittade den sen igen.
Jag ronja och julia hörde en duns och sedan
skulle jag kolla om jag fått sms, men hiittade jag min telefon?
NEJ!

Jag började sakta förstå att det var den som hade ramlat ner,
och när julia provade att ringa till den blev det bata vibrator
pga att jag inte har ljudet på på natten.
Jag började oroligt rycka i sätena
eftersom att vi satt längst bak, så jag trodde förstås
att den hamnat mellan sätena och 'väggen.'

När jag tryckte ner armen mellan en smal springa fastnade jag
sen oxå, samtidigt som ronja sa att vi måste rycka bort sätena.
men ryckte mig loss tillslut. Vi hade precis åkt ut från jättendal,
då jag med skräckslagna ögon gick fram till busschaffisen och sa att hanmåste hjälpa mig,
att jag tappat min telefon bakom sätena. Självklart var det en surpick och han sa:
' det där får du lösa själv! Jag ska till ljusdal jag och du
får försöka ordna det där, blablabla! '

jag stod och klagade på honom när jag hörde att julia
ropade på mig och viftade med min telefon.
Just då åkte vi in i harmånger, där jag skulle hoppa av bussen - TIMING!
Den hade hamnat på samma ställe som första gången....



Nu ska jag åka och dansa.
PUSS
josefine